Mellan den 12 och 14 juni hölls den 27:e nordiska kongressen i gerontologi vid Karolinska Institutet i Stockholm, Sverige. Fredrica Nyqvist från Åbo Akademi ledde ett välbesökt symposium om samspelet mellan miljömässiga, sociala och individuella faktorer i hälsosamt åldrande och livslängd. Som en del av symposiet presenterade Sarah Åkerman från Åbo Akademi forskning om "Blue Zones", medan Birgitta Olofsson från Umeå universitet höll en presentation om hjärnhälsa i mycket hög ålder. På kongressen deltog även Erika Boman från Högskolan på Åland som presenterade forskning om alkoholanvändning bland äldre. Laura Corneliusson från Umeå universitet presenterade forskning om samband mellan gånghastighet och depressiva symptom. Samtliga nämnda presentationer var baserade på GERDA-data. Läs mer om kongressen här.

GERDA-forskaren Ann-Sofie Silvennoinen från Åbo Akademi var inbjuden till föreningen De Sjukas Väl i huvudstadsregionen r.f i Helsingfors för att presentera GERDA-databasen på föreningens seminarium 18.4. De Sjukas Väl i huvudstadsregionen r.f. är en svenskspråkig politiskt obunden förening med målsättningen att bistå svenskspråkiga äldre med nedsatt funktionsförmåga för att de ska få den hjälp och det stöd de är berättigade till på sitt modersmål. I sin verksamhet samarbetar föreningen med äldre, anhöriga och vårdpersonal. Föreningen strävar till att påverka beslutande organ för att skapa gynnsammare förhållanden för de äldre genom att betona vikten av äldres individuella behov och humana omtanke. Vartannat år ordnar de ett seminarium och i år fick åhörarna bekanta sig med GERDA.

GERDA-forskaren Erika Boman har blivit invald i Ålands hälso- och sjukvårdsstyrelse, som ansvarar för offentliga hälso- och sjukvården på Åland.
- Äldre personer är den största klientgruppen inom de flesta klinikerna vid Ålands hälso- och sjukvård. Det känns värdefullt att ha med sig äldreforskning inklusive GERDA-data som ett stöd i beslutsfattandet, kommenterar Boman.

Läs mer här. 

Det har gjorts flera studier om äldre personers framtidsplaner, men studierna har ofta bara ett fåtal personer över 85 år med bland deltagarna. Forskarna Martin Bergfrid, Yngve Gustafson, Håkan Littbrand, Birgitta Olofsson och Bodil Weidung har med hjälp av data från GERDA undersökt hur personer över 85 år tänker kring sin framtid. Resultaten tyder på att speciellt hemmaboende och att ha sina tänder kvar var kopplat till att ha framtidsplaner. Resultaten tyder också på att det finns skillnader mellan svensk- och finskspråkiga.

Läs mer om resultaten här.

Frågan om ålder har blivit en het potatis i och med den nya funktionshinderlagen i Finland, som enligt planen ska träda i kraft år 2025. Lagstiftarna skulle gärna skilja åt funktionsnedsättning och åldersrelaterade men för att enklare kunna avgränsa vem som ska beviljas stöd genom den nya lagen. Fredrica Nyqvist från GERDA forskargruppen poängterar i en intervju med Funktionsrätt i samarbete (funk.), att det behövs mera forskning för att kunna särskilja åldersrelaterad ohälsa och funktionsnedsättning, och hur medfödda tillstånd påverkar åldrandet.

Du kan läsa webbtidningen och hela artikeln här.

I slutet av oktober hölls den nationella konferensen i socialpolitik i Tammerfors, Finland. GERDA-forskaren Sarah Åkerman presenterade preliminära resultat från en longitudinell studie om ensamhet bland äldre anhörigvårdare baserat på GERDA. De preliminära resultaten tyder på att speciellt anhörigvårdare som gett omsorg under en lång tid riskeras att drabbas av ensamhet i jämförelse med t.ex. nyblivna anhörigvårdare, före detta anhörigvårdare eller icke-anhörigvårdare. Ensamhet var ändå inte speciellt utbrett bland någon av de studerade målgrupperna. Studien utarbetas tillsammans med GERDA-forskarna Fredrica Nyqvist, Mikael Nygård, Birgitta Olofsson och Fredrik Snellman. Studiens slutgiltiga resultat förväntas publiceras under våren 2024.

Yngve Gustafson medverkar i ett radioreportage om äldre och depression. I klippet diskuterar han också resultat från GERDA. Gå gärna in och lyssna på klippet här.

GERDA-gänget gläds åt att geriatrikern och GERDA-kollegan Yngve Gustafson blivit invald som ledamot i Rådet för mänskliga rättigheter i Sverige de kommande tre åren. Grattis Yngve! Läs mer här.

Forskaren Erika Boman har publicerat två nya rapporter baserat på den senaste GERDA-enkätinsamlingen. I rapporterna presenteras resultat om bl.a. mental hälsa, delaktighet, depressiva symptom, alkoholkonsumtion och informell omsorg bland äldre, med fokus på Åland. Rapporterna är fritt tillgängliga att läsa, och du hittar länken till rapporterna här.

Under de senaste veckorna har planerade regionala nedskärningar i äldreomsorgen diskuterats i media i Österbotten. GERDA-affilierade forskare har intervjuats (se här och här) och berättat om sin oro kring planerna på att dra in vårdplatser för äldre med stora vårdbehov. Även närståendevårdares situation har tangerats i intervjuerna. Förutom intervjuer har GERDA-forskare i Vasa även skrivit en insändare (publicerad här och här) där mer samverkan mellan forskning och fältet efterfrågas för att trygga ett åldersvänligt samhälle.

Den 30.3 hölls ett hybridseminarium kring "Jakten på det goda åldrandet" vid Åbo Akademi i Vasa. Fredrica Nyqvist (Åbo Akademi) och Annika Wentjärvi (Yrkeshögskolan Novia) presenterade GERDA-materialet och fungerade som moderatorer för seminariet som lockade totalt cirka 170 deltagare, varav majoriteten deltog virtuellt medan cirka 50 deltog vid Åbo Akademi och cirka 30 personer vid Seniortorget i Umeå.

Yngve Gustafson (Umeå universitet) höll en föreläsning om psykisk ohälsa bland äldre bl.a. med fokus på depression och läkemedelsanvändning. Erika Boman (Högskolan på Åland) presenterade regionala perspektiv på hälsa, sjukdom och nyttjande av vård och tjänster. Fredrik Snellman (Umeå universitet) och Anna Samén (Umeå universitet) presenterade resultat om attityder till åldrande, samhället och välfärdsteknologi med såväl longitudinella som regionala perspektiv. Sarah Åkerman (Åbo Akademi) och Marina Näsman (Åbo Akademi) presenterade longitudinella och regionala perspektiv på anhörigomsorg och förtroende i samhället. Birgitta Olofsson (Umeå universitet) och Emilia Viklund (Åbo Akademi) presenterade resultat kring att vara äldre under pandemin med fokus på resultaten från den senaste GERDA-enkätundersökningen. Avslutningsvis hölls en paneldiskussion som samlade såväl forskare, anställda i social- och hälsovårdssektorn och tredje sektorn samt äldre själva. I paneldiskussionen deltog Lisbeth Fagerström (Åbo Akademi), Nils Enwald (Umeå kommun), Tony Pellfolk (Österbottens välfärdsområde), Pia Nabb (Folkhälsan, Marina Näsman (Åbo Akademi), Gunborg Sten (erfarenhetsmentor för närståendevårdare), Torsten Pellfolk (närståendevårdare) samt Yngve Gustafson (Umeå universitet).

GERDA-gruppen tackar alla deltagare och åhörare för en fin eftermiddag tillsammans. Ifall du blev att fundera på någon av presentationerna, kan du ta kontakt med forskaren (gå till kontaktuppgifter.)

Den 8-10 februari 2023 ordnades en kongress i gerontologi och geriatrik i Tammerfors, Finland. Katri Turunen, Marja Katajavirta, Hannu Tuuri och Katja Valkama från Seinäjoki Yrkeshögskola presenterade en poster om äldres upplevda tillgång till vård under corona-pandemin baserat på GERDA. Sarah Åkerman, Marina Näsman och Fredrica Nyqvist presenterade en poster om GERDA-databasen som helhet.

GERDA-forskaren Erika Boman på Högskolan på Åland har publicerat en rapport med titeln "Hälsa och livsvillkor bland äldre män och kvinnor på Åland 2022" baserat på GERDA. Rapporten finns tillgänglig att läsa här. 

HvM Tina Söderbackas doktorsavhandling i vårdvetenskap framlades till offentlig granskning vid fakulteten för pedagogik och välfärdsstudier vid Åbo Akademi i december 2022.

Avhandlingen heter "Vitality, health, and work. The older person’s vitality sources" och dess syfte är att få en djupare förståelse för hur livskraft kan stödjas hos äldre arbetstagare.

Första delstudien baserades på GERDA-enkäten där 2579 svar analyserades. En bekräftande gemenskap, meningsfulla aktiviteter, optimalt hälsotillstånd och inre styrka är viktiga källor till livskraft. Hämmande faktorer är händelser i världen och i närmiljön som hotar meningsfullhet, psykiska bördor och sjukdom eller ett begränsat liv.

Du kan läsa mer om avhandlingen här: https://www.abo.fi/nyheter/doktorsavhandling-om-hur-livskraft-kan-stodjas-hos-aldre-arbetstagare/ 

Den 30 mars klockan 12.15-16.00 ordnas ett hybridseminarium på Åbo Akademi i Vasa, där vi presenterar resultat från Gerontologisk Regional Databas (GERDA) med data insamlat från äldre bosatta i Österbotten, Södra Österbotten, Västerbotten och Åland. Vi kommer att berätta om teman såsom välbefinnande, hälsa, omsorg och förtroende, välfärdsteknologi, Covid-19 pandemins effekter och erfarenheter av ålderism. Vi kommer även att belysa regionala skillnader och trender över tid. Seminariet riktar sig till alla intresserade av åldrande och frågor som rör äldres välmående.

Ett mer detaljerat programblad och anmälningsinformation sänds ut i januari. Det kommer att vara möjligt att delta både på plats vid Academill och via dator. Seminariet kommer även att streamas på Seniortorget i Umeå. En finskspråkig seminariedag hålls samma datum vid Seinäjoki yrkeshögskola i samarbete med Eläkeläisliitto.

God jul och gott nytt år önskar alla GERDA-forskare. Vi ses i mars!

En ny doktorsavhandling i vårdvetenskap vid Åbo Akademi bidrar med kunskap om äldres välbefinnande i en allt mer digital vardag och belyser hur man kan arbeta hälsofrämjande och utveckla arbetet för att bättre möta en mångfald av äldre personers behov i framtiden. Med sin avhandling vill Emilia Viklund lyfta fram vikten av att inte generalisera då det kommer till äldres välbefinnande och internetanvändning och kasta ljus på möjligheter och utmaningar för äldre att aktivt delta i utvecklandet av framtidens digitala hälsofrämjande tjänster i högre grad. Två av studierna i avhandlingen baseras på data från GERDA-enkäten där sambandet mellan upplevt välbefinnande och internetanvändning har undersökts. 

Disputationen äger rum fredagen den 16 december 2022 kl. 12 i Akademisalen, Academill, Strandgatan 2, Vasa, samt via videolänk. Opponent är professor Helle Wijk, Göteborgs universitet, Sverige och kustos är docent Anna Forsman, Åbo Akademi.

Här kan du läsa mer om Emilias avhandling och hitta länken till disputationstillfället om du vill delta på distans: https://www.abo.fi/nyheter/doktorsavhandling-om-inkluderandet-av-aldre-i-utvecklandet-av-framtidens-halsoframjande-tjanster/ 

Seinäjoen ammattikorkeakoulu (SeAMK) toteutti Etelä-Pohjanmaan liiton AKKE-rahoituksen avulla postikyselyn Etelä-Pohjanmaan maakunnassa asuville yli 65-vuotiaille henkilöille syksyllä 2021. Kysely on osa laajempaa, jo vuosia käynnissä ollutta GERDA-hanketta (GERDA - Gerontologinen tietokanta ja resurssikeskus), jossa kerätään tietoa ikääntyneiden ihmisten elämäntilanteesta, tarpeista ja tällä kertaa myös koronapandemian vaikutuksista.

Julkaistussa raportissa esitellään monipuolisesti tietoa maakunnan yli 65-vuotiaiden henkilöiden tarpeista ja hyvinvoinnista. Tavoitteena on tarjota tietoa päätöksenteon ja palvelujen kehittämisen tueksi. Selvityksen mukaan liikkumista ja muita aktiivisen elämän ylläpitäviä aktiviteettien tarjontaa tulee lisätä ja olla monipuolista. Ikääntyneillä säännöllinen liikunta tukee toimintakyvyn ylläpitämistä. Erityistä huomiota tulee kiinnittää siihen, että mahdollisuuksia liikkua on myös henkilöillä, jotka saavat kotipalvelua.

Yksinäisyydestä kärsii 14 % vastaajista, mutta on tärkeää huomioida, että palvelujen piirissä oleminen ei poista yksinäisyyttä, ellei siihen erityisesti kiinnitetä huomiota. Erilaiset monipuoliset aktiviteetit lisäävät mahdollisuuksia ihmissuhteisiin ja vähentävät yksinäisyyttä.

Palvelutarjontaa voidaan tukea myös digitaalisilla palveluilla. Niiden käyttöönotossa on mietittävä millaisia palveluja ikääntyneet toivovat. Käyttökokemukset lisäävät palvelunkäyttäjien positiivista suhtautumista teknologioiden hyödyntämiseen ja digitaalisiin palveluihin.

Raportti

Tervetuloa SeAMKin moniammatillisen vanhustyön asiantuntijaryhmän järjestämään kaikille avoimeen seminaariin.

Seminaari järjestetään hybridinä, joten siihen on mahdollista osallistua joko paikanpäällä Framilla F128 tai etänä Teamsin kautta.Seminaari on kaksiosainen. Aamupäivällä esitellään sosiaali-ja terveysalan opiskelijoiden opinnäytetöitä sekä tuloksia ja toimenpidesuosituksia loppuvuodesta 2021 eteläpohjalaisille yli 65-vuotiaille suunnatusta laajasta kyselystä. Kyselyn toteutti SeAMKin GERDA-hanke. Hanketta on rahoittanut Etelä-Pohjanmaan liitto Alueiden kestävän kasvun ja elinvoiman tukeminen (AKKE) rahoituksella.

Iltapäivän osuus on kansainvälinen, toteutuu englanninkielisenä ja kohdistuu muistisairauksiin.

Ohjelma

I oktober föreläser två GERDA-forskare om välfärdsteknologi och ålderism vid Seniortorget i Umeå. Föreläsningarna kan ses såväl på plats som virtuellt. 

GERDA-forskaren Anna Samén föreläser om välfärdoptimism i äldreomsorgen och äldres attityder den 19 oktober 13.30–14.30. Mer information och länk till föreläsningen hittas här.

GERDA-forskaren Fredrik Snellman föreläser om ålderism och bl.a. dess konsekvenser för hälsa på Seniortorget i Umeå den 25 oktober kl. 13.30-15.00. Mer information och länk till föreläsningen hittas här.

Yngve Gustafson, en av GERDA:s grundare, medverkade den 4 oktober i programmet Kropp och själ i P1. Temat för programmet var gånghastighetens betydelse för hälsan. Du kan ta del av programmet även i efterhand via denna länk: https://sverigesradio.se/avsnitt/ganghastighet 

Under fliken publikationer; GERDA i media (länk) hittar du även annat intressant innehåll där GERDA och den forskning som har gjorts uppmärksammats i tv, radio eller tidningar. 

Efter att datainsamlingen 2021-22 har avslutats konstateras att Åland har den högsta svarsfrekvensen bland alla regioner där GERDA-enkäten samlats in. På Åland besvarade 62 procent enkäten. 

Läs mer: https://www.ha.ax/hog-svarsfrekvens-i-undersokning-av-aldre-personers-halsa-och-livsvillkor-pa-aland/ 

TV4 Nyheterna lyfter under dagen fram ett inslag om äldres upplevelser av ensamhet och att ha blivit diskriminerade under pandemin som baseras på resultat från GERDA. Klicka här för att se inslaget. 

I den senaste GERDA-enkäten inkluderades frågor relaterade till covid-19 pandemin för att kunna kartlägga äldre personers upplevelser av hur deras liv påverkats på olika sätt. Resultaten visar bland annat att 20 procent av de som svarat på enkäten i Västerbotten upplevde att besöksförbuden i samband med covid-19 påverkat dem i rätt stor omfattning. Därtill upplevde 13 procent att de blivit dåligt bemötta eller diskriminerade under pandemin pga sin ålder, vilket är betydligt fler än i enkäten för 5 år sedan.

Genom fortsatta analyser hoppas vi kunna få mer kunskap om hur livsvillkoren och pandemin har påverkat både det fysiska och psykiska välbefinnandet hos gamla människor i Västerbotten. Resultaten kan förhoppningsvis ge oss kunskaper om vad som fungerar bra i vård och omsorg och vad som behöver förbättras för att någon inte ska behöva uppleva sig diskriminerad på grund av sin ålder.

En längre nyhet har publicerats på Umeå Universitets hemsida: https://www.umu.se/nyheter/besoksforbud-under-pandemin-paverkade-boende-negativt_11583022/

Folkhälsan uppmärksammar GERDA-studien i en artikel där man diskuterar coronapandemins inverkan på äldres välmående.

https://www.folkhalsan.fi/tidningen-folkhalsan/artiklar/viktigt-att-motas-igen/

Akademilektor i socialpolitik Fredrica Nyqvist berättade om 

GERDA- 20 år av gränsöverskridande forskning och samverkan om de äldres hälsa och livsvillkor

vetenskaplig_afton_vasa_program_2022

Färska resultat från GERDA-studien i Österbotten och Södra Österbotten visar att besöksförbuden som infördes på sjukhus och äldreboenden under pandemin har påverkat de äldre på ett negativt sätt. Också olika former av social samvaro och fritidsaktiviteter har påverkats negativt, men samtidigt har de äldre hittat sätt att sysselsätta sig hemma.

https://www.abo.fi/nyheter/de-aldre-over-65-ar-i-osterbotten-och-sodra-osterbotten-har-upplevt-missnoje-med-coronarestriktioner/

Nyhet på finska:

https://lehti.seamk.fi/hyvinvointi-ja-luovuus/etela-pohjanmaan-ja-pohjanmaan-yli-65-vuotiaat-ovat-olleet-tyytymattomia-koronarajoituksiin/

I slutet av vecka 4 sändes GERDA-enkäten ut till 1350 personer på Åland. Högskolan på Åland är en ny part i GERDA-samarbetet, men en liknande  datainsamling har genomförts på Åland 2015: Hälsa och livskvalitet bland äldre män och kvinnor på Åland (HÄMKÅ15) https://www.ha.ax/uploads/2018/04/boman_erika_halsa-bland-aldre-man-och-kvinnor-pa-aland_2016_hamka15.pdf Den aktuella datainsamlingen möjliggör att delvis följa vissa frågor över tid (jämföra med data insamlad 2015), men också en ny möjlighet att jämföra de åländska deltagarnas hälsa och livsvillkor med deltagare i Österbotten, Södra österbotten och Västerbotten.  

Enkätutskicket har också uppmärksammats av Ålands radio https://alandsradio.ax/nyheter/enkat-om-aldres-halsa-och-livsvillkor 

Studien, gjord av forskare vid Åbo Akademi, visade att de flesta äldre i Kvarkenregionen inte lider av ensamhet. År 2010 uppgav ca 8 procent att de lider av ensamhet och sex år senare, 2016, hade andelen ökat till ca 10 procent. Enbart 3 procent led av ensamhet under båda undersökningstillfällena. Studien bekräftade hittills kända riskfaktorer för ensamhet såsom att vara änka eller änkling, att ha dålig hälsa och att känna sig deprimerad. Dessutom var risken för ensamhet större bland äldre i Västerbotten jämfört med i Österbotten. I artikeln diskuteras flera möjliga förklaringar till regionala skillnader i ensamhet.

Nyqvist, F., Näsman, M., Hemberg, J., & Nygård, M. (2021). Risk factors for loneliness among older people in a Nordic regional context – a longitudinal study. Ageing and Society, 1-22. https://doi.org/10.1017/S0144686X21001707 

GERDA-gruppen önskar alla en riktigt God Jul och ett Gott Nytt År! Ett särskilt tack riktas också till våra samarbetsparter och alla som på olika sätt har bidragit till vår verksamhet och forskning under året som gått. 

Den 18-19.11 ordnades de fjärde Social- och hälsovetenskapsdagarna i Österbotten i Jakobstad. Årets tema var ”Kunskap för effektiv och trygg service”. Programmet innehöll aktuella teman såsom artificiell intelligens, patient- och klientsäkerhet samt det nya välfärdsområdet men även många andra intressanta muntliga presentationer och posterpresentationer.

Dagarna är ett utmärkt tillfälle att sprida information om forskning som utförs i regionen och vi var därför glada över att kunna presentera GERDA med hjälp av en poster.

På bilden syns Annika Wentjärvi (t.v.), Marina Näsman och Fredrica Nyqvist som är några av de forskare som arbetar med GERDA i Österbotten.

Fredagen den 19.11 kl.14.30 vid Gros bokhandel kommer professor Mikael Nygård och akademilektor Fredrica Nyqvist hålla en presentation om det goda åldrandet i framtidens Österbotten som en del av Vetenskapskarnevalen som äger rum i Vasa. Presentationen kommer bland annat att innehålla information från GERDA. Vetenskapskarnevalen är ett populärvetenskapligt, flerspråkigt evenemang för alla. Varmt välkomna!

Här kan du läsa mer om evenemanget: https://vetenskapskarnevalen.fi/sv/programs/det-goda-aldrandet-i-framtidens-osterbotten/

Under senhösten 2021 skickas GERDA-enkäten ut för fjärde gången. Den har tidigare skickats ut åren 2005, 2010 och 2016. Med hjälp av enkäten kan vi få ovärderlig och uppdaterad information om äldre och deras livssituation som kan användas för att på olika sätt främja ett gott åldrande i regionerna. Resultaten kan till exempel bidra till att informera beslutsfattare och till utvecklandet av social- och hälsovården.

Enkäten skickas ut till personer i Västerbotten i Sverige och till personer i Österbotten och Södra Österbotten i Finland. Enkäten kommer även att skickas ut på Åland under vintern. Totalt får över 20 000 personer ett brev med enkäten hemskickad till sig.

Här kan du höra mer om enkätutskicket:

Intervju i Vega Österbotten om GERDA-enkätutskicket 27.10.2021: https://arenan.yle.fi/audio/1-50994276 

Intervju med Yngve Gustafson om GERDA-enkätustkicket i Ålands radio 26.10.2021: https://alandsradio.ax/aland-idag/han-vill-undersoka-alandska-aldre

SeAMK Sosiaali- ja terveysala on saanut Etelä-Pohjanmaan liitolta AKKE-rahoituksen GERDA-hankkeen tämän vuotiseen aineistonkeruuseen sekä selvityksen laatimiseen. Tavoitteena on kartoittaa yli 65-vuotiaiden henkilöiden osallisuutta, aktiivisuutta hyvinvoinnin tilaa, koronan vaikutuksia näihin sekä arvioidaan muutoksia palveluntarpeissa.

Tulosten perusteella voidaan tarvittavia toimenpiteitä kohdentaa oikein sekä kehittää palveluntarjoajien palvelukokonaisuuksia tai toimintatapoja ikäihmisten tarpeiden mukaisesti koronan vaikutuksia minimoiden. Tulosten avulla palveluntarjoajat voivat paremmin kohdentaa palvelujaan. Toimenpiteillä voidaan vahvistaa alueellista resilienssiä tukemalla ikääntyneiden ihmisten terveyttä ja hyvinvointia sekä edistämällä turvallista kotona asumista.

Vuoden 2016 tiedonkeruun laajentaminen Etelä-Pohjanmaan alueella lisäsi merkittävästi suomenkielisten ikääntyneiden osuutta tiedontuottajina. Tänä vuonna lähetetään kysely entistä laajemmalla vastaajajoukolle ja toiveena on, että mahdollisimman moni kyselylomakkeen saaja siihen vastaisi. Aineisto tulee olemaan jatkossa hyödynnettävissä moniin erilaisiin tutkimuksiin sekä selvityksiin.

Aineistosta laaditaan SeAMKin tutkijoiden toimesta Etelä-Pohjanmaan maakunnan alueelle raportti, jossa keskitytään erityisesti koronan vaikutuksiin ikäihmisten hyvinvointiin. Raportti tullaan julkaisemaan vuoden 2022 loppupuolella SeAMKin julkaisusarjassa. Lisäksi aineistosta julkaistaan kaksi yleistajuista artikkelia. Tuloksia tullaan esittelemään myös seminaarissa tai webinaarissa.

Etelä-Pohjanmaan kyselyn osalta lisätietoja: Tutkimus- ja kehittämispäällikkö, yliopettaja Katja Valkama, puh. 040 8300 386, katja.valkama@seamk.fi

Den 1 oktober 2021 disputerade Jerry Öhlin vid Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, Umeå Universitet, med en avhandling om fysisk aktivitet och gånghastighet och deras samband med kognitiv funktion och demens. 

Två av avhandlingens fyra studier baserades på data från Umeå85+/GERDA:s hembesöksmaterial och de övriga två från SilverMONICA-studien.

Här kan du läsa mer om avhandlingen: https://www.umu.se/nyheter/langsam-gang-mojligt-tecken-pa-kommande-demens_10934135/

Maria Burman som är ST-läkare i geriatrik vid Norrlands universitetssjukhus i Umeå disputerade den 4 juni 2021 med en avhandling om undernäring och fetma hos äldre. Två av avhandlingens fyra studier baserades på hembesöksdata från GERDA.

I en av studierna såg man bland annat att undernäring och lågt kroppmasseindex (BMI) var kopplat till en ökad risk för död. Detta understryker hur centralt det är att äldre får i sig tillräckligt med näring och att det är viktigt att äldres näringstillstånd undersöks, särskilt bland dem som bor på äldreboende.

Här kan du läsa mer om Marias avhandling: https://www.umu.se/nyheter/fetma-kan-ge-battre-overlevnad-pa-alderns-host_10517058/

Marina Näsman disputerade den 9 april i ämnet socialpolitik vid Åbo Akademi med en avhandling om välbefinnande hos de allra äldsta, det vill säga de som är 85 år och äldre.

Resultaten visar att det finns både likheter och skillnader med välbefinnande i andra åldersgrupper och att många olika sociodemografiska, sociala och hälsorelaterade faktorer påverkar upplevt välbefinnande. Resultaten pekar samtidigt på att riskfaktorer såsom ensamhet och depression är särskilt viktiga att uppmärksamma och förebygga. En av avhandlingens studier visade också att en del av undersökningspersonerna var med om att deras vuxna barn dog vilket var kopplat till en stor risk för försämrat välbefinnande och belyste även att detta verkar vara ett område som det hittills har gjorts lite forskning om.

Tre av avhandlingens fyra studier är baserade på GERDA-data. Detta har möjliggjort ett mångvetenskapligt samarbete mellan socialpolitik, geriatrik, omvårdnad och arbetsterapi vilket har varit viktigt när ett så komplext fenomen som välbefinnande har undersökts.

Resultaten från avhandlingen kan användas för att utveckla såväl social- och hälsovården som policyinsatser riktade till de allra äldsta och har även påvisat ett behov av fortsatt forskning. Bland annat skulle det behövas mer forskning om vilka typer av insatser för att främja välbefinnande hos de allra äldsta som fungerar. Personcentrerade insatser som utgår från individens egna önskemål, behov och förutsättningar skulle vara viktiga att utveckla och testa.

Avhandlingen hittas i sin helhet via denna länk: https://www.doria.fi/handle/10024/180697